![\"\"](\"http:\/\/galtholmenmc.se\/wp-content\/uploads\/2018\/03\/Strand24.jpg\")
\nInte s\u00e5 sk\u00f6nt alls!<\/p>\n
Under tiden jag var hemma s\u00e5 fick jag en slags infektion i munnen och det gjorde s\u00e5 j\u00e4vla ont p\u00e5 tungan att jag inte kunde sv\u00e4lja ens. L\u00e4karen fick titta p\u00e5 det och det blev antibiotika.<\/p>\n
\nInte s\u00e5 sk\u00f6nt alls!<\/p>\n
Snart var det dags f\u00f6r n\u00e4st sista Cytostatikabehandlingen och den skulle komma att g\u00f6ras i tv\u00e5 dagar. Den 30\/4 och 1\/5 s\u00e5 tyv\u00e4rr inget traditionellt sista april-firande p\u00e5 Galtholmen som vi brukar ha… Jaja detta \u00e4r ju viktigare.<\/p>\n
Fick reda p\u00e5 att den skulle g\u00f6ras p\u00e5 Avd 23 Blod s\u00e5 att jag kunde f\u00e5 det p\u00e5 eftermiddagen och sedan n\u00e4sta p\u00e5 en g\u00e5ng p\u00e5 morgonen sedan skulle jag f\u00e5 \u00e5ka hem och f\u00e5 en liten l\u00e5nghelg.
\nDet var en helt annan Cytobehandling \u00e4n tidigare och jag visste ju inte hur jag skulle reagera. Jag var van med att inte kunna k\u00e4nna n\u00e5gon smak p\u00e5 det jag \u00e5t. \u00c5t oxfil\u00e9 under p\u00e5sken men k\u00e4nde inte hur gott det egentligen \u00e4r… Sk\u00f6terskan kunde inte ge n\u00e5gra svar om det heller f\u00f6rutom att det var en annan sorts behandling.<\/p>\n
Blodsockret stack ju \u00e4ven det p\u00e5 grund av kortisonet jag fick under de tidigare behandlingarna. Men nu skulle jag inte f\u00e5 n\u00e5got extra kortison alls f\u00f6rutom Betapred som jag \u00e5t varje dag.
\nF\u00f6rsta behandlingen gick bra, sov i en sal med 3 st till och det var inte s\u00e5 bara. P\u00e5 natten s\u00e5 knalla en \u00e4ldre man upp och for rakt ner i golvet s\u00e5 det blev ett v\u00e4ldans liv p\u00e5 rummet, klockan var runt 4 d\u00e5, somnade om efter en timme kanske.
\nSedan var det dags f\u00f6r n\u00e4sta behandling, det var inga problem det heller s\u00e5 efter ett par timmar s\u00e5 var jag tillbaka till 56an och packade v\u00e4skan f\u00f6r att \u00e5ka hem p\u00e5 eftermiddagen.<\/p>\n
Vad jag d\u00e5 inte visste var att det var sista helgen som jag hade permission. Hela tiden hade de sagt att jag kommer nog att f\u00e5 vara kvar tills jag ska till Uppsala och g\u00f6ra den sista Cytobehandlingen p\u00e5 grund av att jag kommer vara under kontroll hela tiden och det finns inte den utrustningen i Falun f\u00f6r tillf\u00e4llet.<\/p>\n
![\"\"](\"http:\/\/galtholmenmc.se\/wp-content\/uploads\/2018\/03\/Strand25.jpg\")
\nCytostatikabehandling nr 7<\/p>\n
V\u00e4l hemma den 1\/5 s\u00e5 blir det att bara ta det lugnt hela helgen f\u00f6r jag vet ju att jag blir s\u00e5 sliten med alla gifter i mig. Men k\u00e4nner inget speciellt och blodsockret var inte h\u00f6gre \u00e4n 10 den helgen och hade jag runt 10 s\u00e5 beh\u00f6ver jag inget insulin.
\nMaten smakade hur gott som helst och jag m\u00e5dde som en prins.<\/p>\n
Jag beh\u00f6vde inte komma upp n\u00e5got tidigare p\u00e5 m\u00e5ndagen utan vi hade ett avst\u00e4mningsm\u00f6te med l\u00e4kare, sk\u00f6terska, arbetsterapeut, sjukgymnast, kurator och min fru.\u00a0N\u00e4stan direkt talade l\u00e4karen om att jag skulle f\u00e5 bli utskriven p\u00e5 fredagen den 9\/5 f\u00f6r allt s\u00e5g s\u00e5 bra ut och jag hade gjort s\u00e5dana framsteg under sjukgymnastiken. Under tiden som sjukgymnastikstudenten hade hand om mig s\u00e5 gjorde jag framsteg fr\u00e5n att g\u00e5 med g\u00e5bord till att ta mig fram 40 meter med rollator. Ta mig upp f\u00f6r 3 steg i en trapp med r\u00e4cken p\u00e5 b\u00e5da sidorna, kan nog erk\u00e4nna att jag h\u00e4ngde mycket p\u00e5 armarna men jag tog mig upp och ner utan n\u00e5gon hj\u00e4lp.<\/p>\n
Beskedet att jag skulle f\u00e5 \u00e5ka hem var v\u00e4l inte vad jag hade v\u00e4ntat mig om jag ska vara \u00e4rlig. Det k\u00e4ndes alldeles f\u00f6r tidigt, hur skulle jag nu klara mig hemma. Helgerna gick ju hur bra som helst men d\u00e5 visste jag ju att jag fick komma tillbaka till tryggheten, till mitt ”hem”. Det k\u00e4ndes verkligen som ett hem 83 dygn de senaste 4 m\u00e5naderna. D\u00e4r fanns ju hj\u00e4lp att f\u00e5 bara man tryckte p\u00e5 en knapp. Nu skulle jag f\u00f6rlita mig p\u00e5 att min fru eller mina barn skulle kunna st\u00e4lla upp om jag beh\u00f6vde n\u00e5got. Jag sover p\u00e5 nederv\u00e5ningen och de p\u00e5 \u00f6verv\u00e5ningen s\u00e5 det \u00e4r inte bara att ropa lite. Var r\u00e4dd att det skulle h\u00e4nda n\u00e5got n\u00e4r jag skulle duscha, ta mig till toaletten. K\u00e4nde mig v\u00e4ldigt utl\u00e4mnad men samtidigt v\u00e4ldigt sk\u00f6nt och veta att de betraktade mig som f\u00e4rdigbehandlad p\u00e5 rehab.<\/p>\n
Fick en tid p\u00e5 Datortomografin och skulle dricka kontrastv\u00e4tska igen, den som var s\u00e5 sv\u00e5r att f\u00e5 i sig sist, t\u00e4nkte jag… Kom ner dit och fick min v\u00e4tska upph\u00e4lld i en karaff, cirka en liter som skulle vara uppdrucken inom 40 minuter ungef\u00e4r. Tog f\u00f6rsta klunken och var beredd p\u00e5 den svaga ouzosmaken och att jag skulle f\u00e5 kv\u00e4ljningar direkt, man ack vad jag bedrog mig!! Smakade ingenting f\u00f6rutom iskallt vatten. Inga problem d\u00e4r heller..<\/p>\n
R\u00f6ntgen gick bra och svaret tog en dag innan det kom och jag var rej\u00e4lt nerv\u00f6s inf\u00f6r det. Svaret som kom var bara positivt. Tum\u00f6ren som satt i ryggen (lymfk\u00f6rtel-g\u00e5ngarna) var helt borta nu!!! Fan vilken sk\u00f6n k\u00e4nsla!<\/p>\n
Under ett av mina samtal med kuratorn p\u00e5 rehab, ( jag hade en hel del samtal med kuratorer ska till\u00e4ggas ) s\u00e5 sade han att han inte hade tr\u00e4ffat en s\u00e5dan positiv person med tanke p\u00e5 mitt tillst\u00e5nd: Cancer, f\u00f6rlamad, nyopererad rygg med allt vad det innebar. Han fr\u00e5gade hur jag kunde vara det? Vad svarar man p\u00e5 det… en sak \u00e4r v\u00e4l att jag v\u00e4l \u00e4r s\u00e5 som person, sa jag. En annan sak \u00e4r att man kan ju inte bara l\u00e4gga sig och d\u00f6! Jag har ju en massa saker som jag t\u00e4nkt att g\u00f6ra innan jag d\u00f6r. Och jag har en helt underbar fru, barn, f\u00f6r\u00e4ldrar, br\u00f6der, mormor och en kamratskap som \u00e4r v\u00e4rd hur mycket som helst. Finns ju inte en chans att man vill leva utan detta!!<\/p>\n
I alla fall s\u00e5 var det dags att st\u00e4lla in sig p\u00e5 att f\u00e5 \u00e5ka hem en vecka tidigare \u00e4n vad som var sagt. Nu var det bara att verkligen k\u00f6ra stenh\u00e5rt sista veckan f\u00f6r jag visste ju inte n\u00e4r det skulle bli av igen. Var helt slut efter denna vecka kan jag s\u00e4ga.
\nP\u00e5 fredagen n\u00e4r jag skulle \u00e5ka s\u00e5 kom Monika och min mamma och h\u00e4mtade mig, som tur var hade Monika tagit hem lite grejor redan p\u00e5 m\u00e5ndagen, man bygger p\u00e5 sig en massa saker och kl\u00e4der m\u00e4rkte jag.\u00a0Resan gick bra och jag hade f\u00e5tt en tid n\u00e4r jag skulle infinna mig i Uppsala f\u00f6r den sista behandlingen, fick \u00e4ven reda p\u00e5 nu att jag kommer att f\u00e5 str\u00e5lning ocks\u00e5. Ville verkligen inte f\u00e5 str\u00e5lning men enligt l\u00e4karna s\u00e5 var det bra om det blev gjort s\u00e5 det var v\u00e4l lika bra att g\u00f6ra allt man kan f\u00f6r att det inte ska komma tillbaka.<\/p>\n
Dagarna hemma gick utan n\u00e5gra st\u00f6rre miss\u00f6den f\u00f6rutom att jag mest k\u00e4nde mig i v\u00e4gen och jag kunde ju inte hj\u00e4lpa till med n\u00e5got hemma. Bara en belastning f\u00f6r min familj. Handikappad fet gubbe var vad jag tyckte jag var.<\/p>\n
![\"\"](\"http:\/\/galtholmenmc.se\/wp-content\/uploads\/2018\/03\/Strand26.jpg\")
\nKortisonansikte och allt d\u00e4rtill…
\n <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Under tiden jag var hemma s\u00e5 fick jag en slags infektion i munnen och det gjorde s\u00e5 j\u00e4vla ont p\u00e5 tungan att jag inte kunde sv\u00e4lja ens. L\u00e4karen fick titta p\u00e5 det och det blev antibiotika. Inte s\u00e5 sk\u00f6nt alls! Snart var det dags f\u00f6r n\u00e4st sista Cytostatikabehandlingen och den skulle komma att g\u00f6ras i […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-490","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/galtholmenmc.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/490","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/galtholmenmc.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"http:\/\/galtholmenmc.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/galtholmenmc.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/galtholmenmc.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=490"}],"version-history":[{"count":3,"href":"http:\/\/galtholmenmc.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/490\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":567,"href":"http:\/\/galtholmenmc.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/490\/revisions\/567"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/galtholmenmc.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=490"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}